
Polpenazze, jordbrukscentrum i det övre Valtenesiområdet. Samhället
ligger på moränkullar i ett vidsträckt vin- och olivodlingsområde.
HISTORIA
De första bevisen på mänskliga bosättningar området sträcker sig tillbaka till slutet
3000-talet f.Kr. när en lite grupp personer bosätter sig i Luconesjöns dalgång i ett
pålverkssamhälle. Detta folk levde på jakt och fiske. Efter cirka 2000 år bosätter sig en
större grupp romaner under nästan tio sekler. Senare väljer andra mindre grupper från Gallien dessa
kullar som deras hem. Dessa folk integreras sedan snabbt i den ökande romanska kulturen efter kolonialiseringen av hela
poslätten. De äldsta uppgifterna berättar att 38 familjeöverhuvuden under ett möte godkänner
och bekräftar kommunens stadgar i mitten av 1400-talet, den 29 augusti 1454. Detta möte hålls i
Borgen och vittnar om en redan etablerad kommunal organisation.
Från dessa dokument förstår man att de ursprungliga familjeöverhuvudena, s.k. Vicinia, ansvarade
för dessa beslut. Detta möte valde medlemmarna i ett mindre råd, inom vilket en roterande konsul valdes.
I den kommunala administrationen arbetade en notarie, en skattmästare, en vaktmästare och flera fältvakter.
Bland de mer kända personerna i detta samhälle finner vi, förutom familjen Filippini, Giovanni Omodeo som
verkställde en innovativ reform genom att skapa en artificiell sjö, införande av intensiva odlingar och
elektrisk energi och rinnande vatten till landsbygden. år 1965, i området som en gång låg under
Luconesjön, har ett stort antal föremål från bronsåldern hittats samt en kanot tillverkad av en
4 meter lång stock. Kanotens avgjutning samt en originaldel förvaras på museet i Gavardo.
Polpenazze lever i huvudsak på jordbruk och i synnerhet på vin- och oljeproduktion.
Vino Doc-mässan , i slutet av maj presenterar sedan ett halvt sekel det bästa från
områdets vinproduktion. Dessutom förekommer enologiska tävlingar samt intressanta folkloristiska och
kulturella föreställningar.